Vismut oxyklorid

Image by asmallpea from Pixabay

Engelska: Bismuth oxychloride
INCI: CI 77163

En förening av ämnena vismut, syre och klor, med betäckningen BiOCl. Ämnet är vanligt i mineral makeup och benämns ofta “synthetic pearl”, tack vare sin kristalluppbyggnad som reflekterar ljus vilket ger ett pärlemorliknande intryck. Det gör också att ämnet fungerar som ett lätt solskydd i produkter som appliceras på huden. Ämnet är ganska tungt och det är därför det ofta används i kosmetiska produkter som utfyllnad och förtjockningsmedel. Lägg då till de skinande pärlemorsliknande egenskaperna också.

Vissa företag menar på att vismut oxyklorid är naturligt och bättre för huden än andra ämnen. Ämnet finns dock inte naturligt i vår miljö, utan framställs av vismut, en metall som naturligt hittas som bismutinit, en malm utav föreningen vismut och svavel, eller som bismit, en förening av vismut och syre. Faktum är att vismut oxyklorid sällan bildas naturligt i vår miljö. Den vismut oxyklorid som används till kosmetika är dock ofta en biprodukt från reningen av koppar och bly. Det finns ingen 100% garanti att det inte finns spår av dessa ämnen kvar efter reningen.

Det finns dock flera problem med användningen av ämnet i kosmetika. Ett av dem är hur vismut oxyklorid är uppbyggd. Ämnet har en tetragonal kristallstruktur, vilket betyder att den är fyrkantig. Det innebär att kristallernas hörn sticker och river i huden och fastnar och täpper igen i våra porer när den arbetas in i huden med t.ex. en kabukiborste. Det skapar små skador som vi upplever i form av inflammation, klåda och rodnad. Det är olika hur mycket man reagerar på det, och det beror även på hur man applicerar produkten, men personer med känslig eller akne-benägen hud kan drabbas extra illa och bör hålla sig undan från produkter med ämnet i.

File:MatlockiteStructure.png
Vismut oxyklorids kristallstruktur, bild tagen från wikipedia

Huden är inte det enda som kan drabbas av ämnet. Även ögonirritation kan uppstå om ämnet finns i en produkt avsedd att användas runt ögonen, eller om man applicerar ett puder på ett sådant sätt att partiklar hamnar i luften och sedan i ögonen. Det är ganska vanligt att man “knackar av” överflödigt puder på borsten som då hamnar i luften. Även luftvägar kan irriteras av ämnet om man andas in det i för stor dos.

Ett annat problem är avsaknaden av faktiska studier av hur ämnet påverkar oss på lång sikt. Det finns helt enkelt inte studier som visar på att ämnet faktiskt inte skadar oss vid upprepande användning under lång tid. Vad man har sett i de fåtal studier som gjorts är att nanopartiklar av vismut oxyklorid har en negativ effekt på mänskliga hudceller i form av:

  • celldöd
  • oxidativ stress
  • programmerad celldöd, ett sätt för celler i organismer att självdö på ett kontrollerat sätt utan att skada omgivningen

Slutligen vill jag betona att mängd är ett nyckelord i sammanhanget. Ämnet är godkänt som färgämne utav Europakommissionen, men mängd spelar en stor roll i hur mycket vi påverkas av olika ämnen. Vi på YAG tycker generellt att vår miljö och omgivning redan är full med gifter och föroreningar som vi har svårt att undvika i vardagen, och vi är helt på det klara med att de produkter som vi väljer att använda för skönhet och hälsa bör vara så naturliga och giftfria som möjligt. Skulle du mot förmodan ha en produkt med en liten mängd vismut oxyklorid i sig så är det värt att överväga huruvida du vill använda den eller inte. Generellt försöker vi förespråka att slösa så lite som möjligt av jordens resurser och undvika svinn. Däremot om huvudingrediensen eller om en stor andel av din produkt är vismut oxyklorid, så rekommenderar vi att du hittar ett bättre alternativ.

Källor (inte i ordning)
Bismite, hämtat 2020-09-21 från https://www.mindat.org/show.php?id=682&ld=1&pho=#autoanchor18
Bismuthinite, hämtat 2020-09-21 från https://www.mindat.org/min-686.html
CosIng, Ingredient: CI 77163. Europakommissionen. Hämtat 2020-09-21 från https://ec.europa.eu/growth/tools-databases/cosing/index.cfm?fuseaction=search.details_v2&id=32817
Nationalencyklopedin. tetragonala kristallsystemet. Hämtat 2020-09-21 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tetragonala-kristallsystemet
National Center for Biotechnology Information (2020). PubChem Compound Summary for CID 6328152, Bismuth oxychloride. Retrieved September 21, 2020 from https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/Bismuth-oxychloride.
Bismuth – Bi. Hämtat 2020-09-21 från https://www.lenntech.com/periodic/elements/bi.htm
Gao, X., Zhang, X., Wang, Y., & Fan, C. (2016). Effects of morphology and surface hydroxyl on the toxicity of BiOCl in human HaCaT cells. Chemosphere163, 438–445. https://doi.org/10.1016/j.chemosphere.2016.08.063

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna hemsida använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda vår sida, godkänner du vår använding av cookies.